Miljonprogrammets lägenhetsdörrar i dag

Den här webbplatsen handlar mest om sekelskiftets hus, men alla äldre dörrar är inte från 1890-talet. Många i Stockholm bor bakom en lägenhetsdörr som sattes in under miljonprogrammets år. Andra har flyttat dit från en sådan lägenhet och undrar hur de två dörrarna skiljer sig åt. Det här kapitlet handlar om vad miljonprogrammet var, varför dess dörrar ser så olika ut i dag och hur du tar reda på vad som sitter i din.

Vad miljonprogrammet var

Miljonprogrammet var en bostadspolitisk satsning med målet att bygga en miljon bostäder på tio år. Varje år mellan 1965 och 1974 beviljade riksdagen lån till omkring 100 000 bostäder. Det byggdes radhus, småhus och flerbostadshus. Ungefär en tredjedel av programmet bestod av höghusområden och en tredjedel av låga flerbostadsområden.

I innerstaden finns få bostadsområden från de här åren. Under samma decennier förändrades nedre Norrmalm i stället genom Norrmalmsregleringen, som stadsfullmäktige i princip beslutade om 1945 och som genomfördes under 1950-, 1960- och 1970-talen. Ett känt resultat är Hötorgsskraporna, fem kontorshöghus som stod klara 1960–1962. I Vasastan präglas däremot en del gator fortfarande starkt av 1880-talet.

Varför dörrarna ser så olika ut i dag

En lägenhetsdörr från miljonprogrammet har hunnit bli mellan femtio och sextio år gammal. Under den tiden har den ofta varit med om flera ägarbyten, renoveringar och nya krav från försäkringsbolagen. Därför kan två dörrar i samma trapphus se helt olika ut:

• en har kvar originaldörren men med nytt lås
• en har fått en ny säkerhetsdörr
• en har fått extra lås eller ett låsskydd vid brevinkastet

Ingen av dem är fel. Men det betyder att du inte kan utgå från att din dörr fungerar som grannens.

Ta reda på vad som sitter i din dörr

Börja med det som går att kontrollera utan verktyg:

1. Fråga föreningen eller hyresvärden. Fråga om dörrarna har bytts och när. Fråga också om det finns dokumentation om dörrens och låsets typ.
2. Läs försäkringsbrevet. Stöldskyddsföreningen påpekar att det står där om du omfattas av särskilda krav på lås och larm.
3. Räkna nycklarna. Hur många nycklar fick du vid inflyttningen, och vet du vem som har de övriga?

Vem ansvarar för dörren?

I en bostadsrätt ska föreningen hålla huset i gott skick, medan du som bostadsrättshavare ska hålla lägenheten i gott skick på egen bekostnad. Exakt var gränsen går för ytterdörren, låset och nycklarna står i föreningens stadgar. Läs dem innan du gör något.

Vissa åtgärder i lägenheten kräver styrelsens tillstånd enligt bostadsrättslagen. En juridisk rådgivningstjänst har skrivit att det, om stadgarna inte säger något annat, är upp till bostadsrättshavaren att byta lås. Styrelsens tillstånd kan ändå behövas om det nya låset kräver ingrepp i dörren och föreningen ansvarar för dörrens utsida. Hyr du lägenheten gäller hyresavtalet och värdens regler.

Råd för den som har en äldre lägenhetsdörr

• Byt lås när du flyttar in. Stöldskyddsföreningen påpekar att du aldrig vet hur många kopior som har gjorts av de nycklar du fått från tidigare ägare.
• Märk inte nycklarna. Skriv varken namn eller adress på dem.
• Kontrollera låsets klass. Stöldskyddsföreningen rekommenderar ett lås som är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522 eller S3 enligt SSF 3523. I första hand rekommenderar de en certifierad säkerhetsdörr.
• Skydda brevinkastet. Har dörren brevinkast råder Stöldskyddsföreningen dig att skaffa låsskydd.
• Tänk på nycklarna i omlopp. För fastighetsägare gäller rådet att hålla koll på hur många nycklar som finns och vem som har dem, och att byta lås om det är oklart eller om låsen börjar bli gamla.